Blandskogen viktig för naturvården

Illustration över trädsilhuetter. Illustration: Shutterstock & Anna Beije

Illustration: Shutterstock & Anna Beije

Positiva effekter för den biologiska mångfalden, ökat välbefinnande för människan och minskad risk för skador – blandskogens nytta för naturvården är stor. Det berättar skogsekologen Adam Felton.

En variation av olika landskapstyper, trädslag och torra respektive fuktiga marker är grundläggande för förekomsten av djur och natur i våra skogar. Det moderna skogsbruket har däremot resulterat i att stora delar av skogen idag domineras av ett trädslag, antingen tall eller gran, vilket i sin tur har blivit ett hot mot den biologiska mångfalden.

Intresset för blandskogen och dess positiva inverkan på naturvården har emellertid fått ökad uppmärksamhet på senare år. Här berättar Adam Felton, skogsekolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, vad forskningen visar om blandskogens betydelse för naturvården. 

Skador

Illustration skogsskador

Ett blandbestånd kan vara mer motstånds­kraftigt mot skador på skogen. Till exempel kan rotröta minska i en blandskog. Detta genom att antalet rotkontakter mellan träd av samma sort kan minska. Även svåra väderförhållanden och stormar kan skada en monokultur i större utsträckning än en blandskog. En äldre monokultur med gran är till exempel extra utsatt då granen har förhållandevis ytliga rötter. Skadade träd ökar i sin tur risken för olika angrepp på skogen.

– Vi tror att ett blandbestånd kan vara mer motståndskraftigt mot insektsangrepp, svampar och vissa sjukdomar, men det finns många komplicerade faktorer som spelar in, förklarar Adam Felton.

Ekosystemtjänster

Illustration ekosystemtjänster

Ekosystem­tjänster är en gemensam benämning på alla de produkter och tjänster som naturen ger oss människor, både direkt och indirekt.

En studie från Future Forests, publicerad 2016, visar att blandskog (granbjörk och gran-tall) genererar en annan kombination av ekosystemtjänster jämfört med monokulturer. Det man har tittat på är vilken inverkan olika trädslag har på trädtillväxt, bärproduktion, föda för vilt, förekomst av död ved samt biologisk mångfald i markvegetationen. Resultatet visar att många – men inte alla – ekosystemtjänster kan gynnas av en mångfald av trädslag.

Förklaringen ligger i att olika trädslag bidrar till olika ekosystemtjänster. Blandskog med tall är till exempel kopplat till bärproduktion och blandskog med björk genererar högre vattenkvalitet. Granmonokultur å andra sidan kan kopplas till hög trädtillväxt. Samtidigt var båda blandskogsalternativen positivt kopplade till bland annat viltfödan och den biologiska mångfalden i markvegetationen. Slutsatsen av detta är att man ibland får göra en avvägning och inte kan få mer av allt.

Rekreation

Illustration rekreation

Blandskogen föredras oftast som rekreations­miljö framför skogar med endast ett trädslag. Detta mönster är ganska likartat i olika delar av Europa, visar en studie med deltagande från olika länder. Men forskning visar att fler faktorer påverkar hur tilltalande människor tycker att skogar är. Skogsbruksintensitet, skogsålder och ljusinsläpp är ofta de viktigaste. Till exempel upplevs intensivt skötta skogar negativt, gamla skogar upplevs finare än unga och många föredrar öppna, ljusa skogar.

Fåglar

Illustration fåglar

Forskning visar att tre av våra vanligaste fågelarter i barrskog – trädkrypare, grönsiska och kungsfågel – riskerar att bli sällsynta i framtiden till följd av vårt förändrade klimat. Men nya studier från SLU visar att det räcker med ett litet inslag av lövträd i granskogen för att främja fågellivet. Adam Felton berättar att fåglar i Europa generellt sett inte är knutna till ett visst trädslag, däremot kan många fåglar föredra löv- eller barrskog, alternativt en viss sammansättning av träd. Ett litet inslag av lövträd i en barrskog kan därför vara mycket gynnsamt för fågellivet.

– Ju mer löv man adderar desto bättre, men bara genom att addera ungefär 15 procent lövträd till en granmonokultur ser vi en ökad mångfald av fåglar, säger Adam Felton.

Lavar och skalbaggar

Illustration skalbaggar

En majoritet av alla rödlistade lavarter i Sverige är skogs­relaterade lavar. En studie från SLU tyder på att en blandskog av björk och gran kan gynna miljön och tillväxten av epifytiska lavar – lavar som har en annan växt som boplats. Förklaringen ligger i de olika trädens tillväxttakt och utveckling samt det ljus och den fuktighet som skapas när dessa träd lever sida vid sida. Samma studie visar även på fördelar med en blandskog av björk och gran för vedlevande skalbaggar. Det förutsätter dock att tillräckliga mängder döda träd behålls i skogen.

TEXT: Malin Letser

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.