Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

10 tips för klimatsmart skogsskötsel

Risker och målsättningar är viktiga frågeställningar när du planerar din skogsskötsel.Foto: Shutterstock/Unsplash

Mildare vintrar och kraftigare vindar – i takt med ett förändrat klimat blir det allt viktigare att se över sin skogsskötsel och anpassa den till nya förhållanden. Skogssällskapets förvaltare Lars Granberg ger tio tips på hur du sköter din skog klimatsmart.

Lars Granberg, skogsförvaltare i Västerås. Foto: Ulrika Lagerlöf

Lars Granberg

Med över 20 års erfarenhet som skogsförvaltare har Lars Granberg sett en tydlig skiftning i intresset för – och kunskapen om – klimatet och dess inverkan på skogsskötseln. Likaså ser han att skogsägares engagemang för skogsbrukets påverkan på klimatet också har ökat – allt fler vill sköta sin skog på ett miljövänligt och klimatsmart sätt, förklarar han.

– Man kan säga att det var efter stormen Gudrun 2005 som den generella medvetenheten om klimatförändringarna ökade bland skogsägarna. Tidigare var det inte så stora diskussioner och funderingar angående detta. I dag översköljs vi dessutom av larmrapporter och nyhetsinslag om olika klimatkatastrofer runt om i världen, så engagemanget kring de här frågorna är mycket stort i dag rent allmänt.

Det som planteras här i Västmanland, där jag är verksam, ska ju skördas om 60 till 100 år så det är ett långt tidsperspektiv att förhålla sig till. Det gäller att ha framförhållning.

I takt med den ökade medvetenheten blir det också allt vanligare att skogsägare har frågor om hur de ska sköta sin skog efter de nya förutsättningarna, säger Lars Granberg.

– Frågorna varierar en del beroende på var i landet man befinner sig och om det är en privat eller offentlig skogsägare. Men gemensamma frågeställningar är hur man kan agera för att minimera olika risker på sikt och vilka investeringar man ska göra, exempelvis vid val av trädslag. Det som planteras här i Västmanland, där jag är verksam, ska ju skördas om 60 till 100 år så det är ett långt tidsperspektiv att förhålla sig till. Det gäller att ha framförhållning.

Skogsägarens mål viktiga i riskanalysen

Djurhorn

Viltanpassning kan vara målet på en del av fastigheten.

Längst ner på sidan ger Lars Granberg tio tips på hur du kan sköta din skog klimatsmart – både för din egen och för klimatets skull. Ett av de mest grundläggande tipsen han ger är att alltid börja med att konkretisera vilka målsättningar du har med din skog. Utifrån detta bör du sedan göra en riskanalys och vidta åtgärder.

– Många skogsägare har flera mål med sitt ägande. På vissa delar av fastigheten kan man ha målsättningar som rör rekreation eller vilt, medan man på andra områden värnar intäkter från virke. För att kunna göra en bra riskanalys är det viktigt att vara tydlig med detta. Då kan vi analysera vilka risker som finns för att kunna uppnå de olika målen och väga in detta i den långsiktiga skogsstrategin. Det är viktigt att man påbörjar arbetet med anpassningen så snart som möjligt. Här är en skoglig rådgivare ett bra stöd och bollplank genom hela kedjan från måldiskussion och riskanalys till den långsiktiga skogsstrategin och utförandet.

Förändrat klimat ger längre vegetationsperiod

Ser vi till medeltemperaturen i Sverige har det blivit två grader varmare jämfört med den förindustriella tiden, läs mer i intervjun med meteorologen Pär Holmgren. Vegetationsperioden kommer också att bli betydligt längre. Konsekvenserna av detta skapar både möjligheter och ökade risker, menar Lars Granberg.

– Generellt för skogsbruket är det positivt med en längre vegetations­period.

Vi får en högre tillväxt och på sikt blir omloppstiderna kortare vilket ger snabbare återbetalning på insatt kapital.

Riskerna är dock inte obetydliga, understryker Lars Granberg. Ökad förekomst av vindfällen, rubbade årstidscykler och torra somrar skapar stress och ökar risken för förekomst av både skadeinsekter och svampsjukdomar. Utbredningsområdet för skadegörare kommer att utökas i landet och i vissa delar kan det finnas risk för att arter kan utveckla två generationer under ett år.

– Ett förändrat klimat ger också nya arter möjlighet att få fotfäste och utvecklas i den svenska skogen.

Med kortare omloppstider minskar andelen äldre skog vilket påverkar den biologiska mångfalden. Med rätt insatser och långsiktig planering är Lars Granberg ändå optimistisk inför framtiden.

– I takt med att vi lägger om till ett mer bioekonomiskt samhälle kommer råvaran från skogen att vara en viktig del i utvecklingen. Förhoppningsvis kommer även forskning och utveckling igång inom detta område så att vi kan använda denna förnyelsebara råvara som ersättning eller komplement i andra produkter som i dag tillverkas med betydligt mer miljöovänliga insatsvaror. Då får vi en klimatsmart utväxling som gagnar alla.

TEXT: Malin Letser

10 sätt att sköta skogen klimatsmart

Kvinna och barn på skogspromenad. Foto: Ulrika Lagerlöf

Vindskador eller sjukdomsangrepp? Se över din skog regelbundet – ta en promenad! Foto: Ulrika Lagerlöf

  1. Gör en riskanalys. Med utgångspunkt i de målsättningar du har med ditt skogsägande är det bra att göra en riskanalys. Riskanalysen tas fram utifrån de lokala förhållanden som råder på just din fastighet och vilka förhållanden som kan förväntas i framtiden. Analysen vävs därefter in i den långsiktiga skogsstrategin som utgår från din målsättning och är grunden för ditt skötselprogram. Här tar du hänsyn till bland annat röjnings- och gallringsstyrkor, gallringsfrekvens, trädslagssammansättning, olika föryngringsmetoder med mera.
  2. Se över din försäkring. En del skogsägare har inte ens en försäkring, men det är viktigt. Här får du fundera över vilken risk du vill ta och välja försäkring utifrån det. Försäkringar i dag är ganska billiga med tanke på att stora belopp står på spel.
  3. Var aktiv i ditt brukande. Rätt åtgärder i rätt tid under hela omloppstiden från plantering till föryngringsavverkning är viktigt. En hög tillväxt binder kol vilket är bra för klimatet. Var snabb med återväxtåtgärderna och använd förädlat material vid plantering. Håll koll på att föryngringen tar sig och sätt vid behov in hjälpinsatser tidigt så att inte tillväxt går förlorad. Ett aktivt brukande ger också bestånd med bättre rotsystem och kraftigare kronor vilket minskar känsligheten för stormfällningar och toppbrott. Det gäller dock att tänka till i utsatta vindlägen och på svaga marker så att skötseln anpassas. 
  4. Underhåll är A och O. Se över din infrastruktur. Ju kortare avstånd virke behöver transporteras i terrängen, desto mindre risk för körskador. Förbrukningen av drivmedel är också betydligt lägre per kubikmeter när virket ligger på en lastbil jämfört med terrängtransporten. Förbättra därför befintliga skogsbilvägar så att de får en högre standard och klarar transporter under en längre tid på året. Komplettera vägsystemet med nybyggnation där det finns stöd för detta. Underhåll också dina diken regelbundet. Ett minskat flöde höjer vattennivån i marken vilket minskar tillväxten och därmed upptaget av koldioxid.
  5. Använd vattenkartor. Använd vattenkartorna i planeringen för att se hur vattenflödena går i terrängen. Utifrån det kan skogsmaskinernas körvägar planeras. Då minskar risken för körskador och onödiga utsläpp av kolföreningar.
  6. Sprid riskerna. Sprid riskerna genom att använda flera olika trädslag. Etablera exempelvis fler blandskogar. Behåll gärna björkandelen på granmarker och bevara lövinslaget under hela omloppstiden. Hur stor andelen löv ska vara beror på vilket mål du har, men det kan givetvis variera mellan beståndens olika förutsättningar inom fastigheten.
  7. Se över beståndskanter. Det gäller framförallt där det är en stor vindexponering från sydväst. Redan i ett tidigt stadium, när du avverkat ett bestånd, är det bra att planera det nya beståndet, exempelvis genom att släppa in mera löv i den nya beståndskanten om markförhållandena är lämpliga för detta. Fördelen med lövträd är att deras vindfång är mindre på vintern då det förväntas blåsa mer samtidigt som tjälen är tämligen begränsad. Den nya kantzonen (brynet) röjs och gallras sedan lite hårdare så att träden får större rotsystem och stabila stammar som kan stå emot hårdare väder. Utsatta kanter som du inte har kunnat påverka från början får du istället vara extra försiktig med. Här bör du istället lämna en buffertzon.
  8. Jobba på grannsämjan. Informera din granne innan du gör en åtgärd som kan tänkas påverka din grannes skog negativt, till exempel genom att det uppstår en utsatt beståndskant. Då kan ni kanske planera en åtgärd tillsammans så att de negativa konsekvenserna minimeras.
  9. Promenera. Lägg gärna lite tid på att se över din skog regelbundet. Då kan du upptäcka vindskador och sjukdomsangrepp i tid och begränsa spridningen. Ta en skogspromenad och förena nytta med nöje!
  10. Håll dig uppdaterad. Vi vet ännu inte vidderna av klimatförändringarna. Därför är det viktigt att du håller dig ajour på området och tar till dig ny kunskap. Det gör det lättare att minimera framtida risker och skapa förutsättningar för hög virkesproduktion och stor biologisk mångfald.