Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Så berikar du din skog med vatten

Våtmark på Skogssällskapets fastighet Bredvik utanför Norrtälje. Foto: Felicia Yllenius

Våtmark på Skogssällskapets fastighet Bredvik utanför Norrtälje. Foto: Felicia Yllenius

Vill du skapa en vacker naturspegel på din fastighet? Skogssällskapets vilt- och våtmarksexpert Carl Pfeiff har projekterat över 500 våtmarker – här delar han med sig av sina erfarenheter och tips om vad du bör tänka på för att skapa de bästa förutsättningarna för vatten på din fastighet. 

Carl Pfeiff, viltförvaltare på Skogssällskapet. Foto: Ulrika Lagerlöf

Carl Pfeiff

De senaste århundradena har ungefär en fjärdedel av våtmarkerna i Sverige torrlagts för att ge plats för odlings- och skogsmark. Men nu befinner vi oss i en renässanstid för våtmarker, och det av förklarliga skäl.

Förutom att en våtmark skapar en vacker vattenspegel och bidrar till den biologiska mångfalden har den även en renande effekt. Av den anledningen pågår just nu en satsning från regeringen för att skapa fler våtmarker. För den som är intresserad finns det därför bidrag att söka.

Men hur ska man gå tillväga, och vad ska man leta efter på sin fastighet för att hitta en bra plats att anlägga en våtmark på? Det har viltförvaltaren Carl Pfeiff svaren på. Sedan början av 90-talet har han projekterat över 500 våtmarker i Sverige och Finland.

– De allra flesta har förutsättningar för att skapa en våtmark på sin fastighet och jag har aldrig varit med om annat än nöjda skogsägare och positiva effekter i landskapet, säger han.

Bättre återskapa än gräva nytt

Det första och viktigaste rådet Carl Pfeiff har är att börja med att leta efter platser där det har funnits en våtmark tidigare.

– Genom att återskapa en våtmark får man ett vatten som följer den naturliga topografin. Det blir både vackrare och mer kostnadseffektivt än om du skulle försöka gräva fram en ny våtmark.

Han berättar att det i dag finns väldigt bra verktyg för att hitta lämpliga områden, främst i form av laserdata och digitala kartor. Men om du vill gå ut och leta själv ska du börja med att titta på topografin på din fastighet, berättar Carl Pfeiff.

– Det som har hänt i Sverige är att man har dikat ut våtmarker för att odla och plantera skog. På lågmark och gamla åkrar finns det därför oftast lämpliga områden att dämma på, säger han och fortsätter:

– Titta också på djupet i dina diken. Om diket är djupt är det för att få ut vattnet uppströms i låglänta marker. Det kan i så fall vara ett tecken på att marken passar som våtmark.

Använd historiska kartor

En annan rekommendation är att gå tillbaka och titta på historiska kartor, förslagsvis från 50-talet och bakåt i tiden.

Hittar man ett område där det tidigare har varit en våtmark kan det i vissa fall vara ganska enkelt att återskapa den.

– Ibland räcker det med att lägga igen diket och göra en vattenreglering. I vissa fall behöver man göra en dammvall också, säger han.

När det väl är dags att börja bygga våtmarken är det några saker som är viktigt att vara medveten om. En sådan sak är att man bör planera för att kunna tömma våtmarken vid behov.

– Om man har byggt en dammvall vill man inte vara tvungen att riva den. Därför är det viktigt att bygga ett vattenregleringssystem, en så kallad munk, som gör det möjligt att reglera vattennivån eller helt tömma våtmarken på vatten vid behov.

Många positiva effekter med våtmark

Vid anläggandet av våtmarken är det bra att börja med en högre vattennivå än vad man sedan planerat att hålla, för att kunna reglera djupet och hålla vegetationen stången. Carl Pfeiff tycker också att man bör försöka skapa plats för häckande fåglar och jobba med foderskapande åtgärder för viltet.

– Vid en våtmark som jag var med och byggde kunde man räkna till 150 fågelarter. Till och med lärkfalken häckade där, så det finns verkligen många positiva effekter med att skapa en våtmark, säger han och fortsätter:

– Vad man heller inte ska glömma är att våtmarken bidrar till så mycket, inte enbart till den biologiska mångfalden. Den har en renande effekt också eftersom den tar hand om fosfor, kväve och kvicksilver. Sedan ska vi inte glömma alla problem med översvämningar i dag. Där har våtmarkerna en bromsande effekt på flödena!

Text: Malin Letser

En munk är en brunn som hjälper till att reglera vattennivån. Foto: Felicia Yllenius

En munk är en brunn som hjälper till att reglera vattennivån. Foto: Felicia Yllenius

Vanliga inslag vid bygget av våtmarker

  • ÖAR: Genom att skapa små öar i våtmarken ger du goda häckningsmöjligheter för fåglar.
  • DAMMVALL: Dammvallens bredd och höjd avgör hur tät den är. En riktlinje är att för varje meter i höjd måste vallen vara fem gånger så bred i basen. Massornas beskaffenhet har också betydelse för tätheten.
  • MUNK: En så kallad munk är en brunn, som installeras för att kunna reglera vattennivån i en våtmark eller damm. Nivån på den översta plankan i munken är densamma som högsta vattennivån i dammen. För att sänka nivån plockas önskat antal plank bort. För att höja nivån monteras motsvarande antal plankor. Vid större vattenflöde in i dammen än vad som avdunstar eller på annat sätt försvinner, kommer vattnet att brädda i brunnen och ledas bort av brunnens utloppsledning. Munken möjliggör dessutom att man på ett enkelt sätt kan tömma dammen på vatten, exempelvis för rensning eller borttagning av slam.