Föryngrings­utmaningar hos skogsägaren Anders Hjelmstedt i Jämtland

Eivor Mettävainio, skogsförvaltare på Skogssällskapet, och Anders Hjelmstedt, skogsägare. Foto: Sandra Pettersson

Eivor Mettävainio, skogsförvaltare på Skogssällskapet, tillsammans med Anders Hjelmstedt, skogsägare i Jämtland. Foto: Sandra Pettersson

Stormar, sorkar och ett klimat i förändring. När föryngringshoten lurar runt hörnet fokuserar skogsägaren Anders Hjelmstedt på att få rätt träd på rätt plats. Att ståndortsanpassa skogsbruket har blivit en överlevnadsstrategi för att lyckas med föryngringen på fastigheten i Jämtland, som präglas av blöta och kärva marker.

Tre mil norr om Krokom och 1,5 mil söder om Föllinge i Östersunds kommun ligger Rostjärn­bodarna, en fastighet på 700 hektar som Anders Hjelmstedt äger tillsammans med sin syster. Området ligger kring en fäbodvall med många värdefulla biotoper och spår från gamla tider.

– Vi tog över fastigheten från våra föräldrar och är måna om att sköta den på ett så hållbart sätt som möjligt, med hänsyn till miljön och de natur- och kulturvärden som finns här. Att bevara fäbodvallen och husen från 1800-talet som hör till den, och de gamla fäbodstigarna som gick här i skogarna, är viktigt för mig. Min ambition med skogsbruket är att över tid få en säker ekonomisk avkastning för att kunna hålla fastigheten i ett bra skick, och då gäller det givetvis att lyckas i föryngringen, säger han.

Av den 700 hektar stora fastigheten är ungefär 390 hektar produktiv skogsmark medan resten är impediment, det vill säga mark bestående av bland annat bergknallar och myrmarker.

– På de produktiva markerna är det övervägande granskog, och en stor del av bestånden är gamla. Här gjorde vi en avverkning på 15 hektar för några år sedan, och har nyligen avverkat ytterligare 27 hektar. Syftet är att eftersträva en jämnare åldersklass­fördelning då en övervägande del av träden är gamla och har vuxit klart. Genom att avverka och sälja virket får vi loss medel till att föryngra skogen och skapa en skog med mer blandade åldrar. Det är en långsiktig strategi för att få en jämnare avkastning över tid och en välskött skog som är trevlig att vistas i.

Behövt tänka till för att lyckas med föryngringen

Då en stor del av fastigheten består av svåråtkomliga och blöta marker med frostlänta svackor har Anders Hjelmstedt, tillsammans med Skogssällskapets förvaltare, behövt tänka till ordentligt för att lyckas med föryngringen.

– Själva platsen i sig är en utmaning när det gäller att bedriva skogsbruk. Det är blött, frostigt och nästan 40 procent av fastigheten består av myrmark. Knepiga förutsättningar som gjort att vi till största delen satsat på gran när vi föryngrar, helt enkelt för att det är det trädslag som passar bäst på dessa marker. Dessutom gynnar vi lövet, framför allt björkarna som suger upp vatten och dränerar marken vilket är bra. När det gäller de mest utsatta ställena kommer vi inför nästa plantering att använda förädlade granplantor som är härdiga och har bra överlevnadsstatistik. Det kostar mer, men jag har goda förhoppningar om att det kommer att löna sig på sikt.

Skogsägaren Anders Hjelmstedt tillsammans med Eivor Mettävainio, skogsförvaltare på Skogssällskapet. Foto: Sandra Pettersson

Anders Hjelmstedt tog, tillsammans med sin syster, över fastigheten från föräldrarna. Att sköta den på ett så hållbart sätt som möjligt, med hänsyn till miljön och de natur- och kulturvärden som finns där, är viktigt för syskonen. Foto: Sandra Pettersson

Rustat upp skogsbilvägen

För att få bättre åtkomst till skogen vid till exempel markberedning och plantering har Anders Hjelmstedt, i samråd med Skogssällskapet, satsat på att rusta upp skogsbilvägen som skär genom fastigheten.

– För att lyckas med föryngringen behöver vägen vara i gott skick. Man ska kunna komma fram bra med markberedare och lätt kunna ta sig in i skogen för att inspektera planteringarna. Vi har gjort en stor insats där vi har höjt vägbanken och gjort vägen mer stabil och säker. Här har jag haft stor hjälp av Skogssällskapet som bidragit med sin expertis och anlitat skickliga entreprenörer.

Trots övervägande granskog har man tidigare om åren provat att plantera contortatall på marker där det är riktigt kärvt – en chansning som blev framgångsrik, berättar Anders Hjelmstedt.

– När pappa köpte fastigheten 1973 fanns det ett bestånd där det växte dåligt, det hade bara kommit upp några få granar på ett jättestort område. Där testade han att plantera contortatall vilket lyckades riktigt bra, trots att han blivit avrådd. Det är ett exempel på att man behöver anpassa trädslagen utefter växtplatsen och inte bara gå på vad som brukar funka av slentrian. Just detta bestånd låg mycket kärvare till, och där behövde man testa något annat än gran för att få till en produktion.

Stormar och sorkar har ställt till problem

Trots att de föryngringar som gjorts genom åren funkat bra har det funnits stora utmaningar längs vägen – bland annat har stormar och sorkar satt käppar i hjulen.

– För ett antal år sedan hade vi problem med sorkskador i föryngringen, och det var ju såklart inte roligt. Sorkarna tog hand om de plantor som var några år gamla, vilket gjorde att vi förlorade tiden som det tagit att få upp dem. I den här delen av landet växer det långsamt, det går inte att jämföra med södra Sverige, och att då behöva starta om från noll på grund av sorkar kändes tungt, säger han och fortsätter:

– Vi har även drabbats av stormar. För ungefär tio år sedan fick vi uppleva förödelsen i ett 45-årigt bestånd med vanlig svensk tall. Alla tallar hade fällts av stormen och låg som plockepinn. Det var hemskt att se. På ett annat område med gallrad contortatall fick vi också stormskador. Lärdomen vi drog av det var att partier med contortatall är mer utsatta för storm om de gallrats. För mig är ståndortsanpassning en viktig del, men det gäller att ta många saker i beaktande när man tar beslut kring både föryngring och skötsel av skogen – inte minst hur ett förändrat klimat och mer extremt väder kan påverka skogsbruket.

Har ni några strategier för att möta osäkerheten kring klimatet?

– Stormarna har ökat i antal och det har blivit varmare här uppe, vilket såklart bidrar till oro för hur det ska utveckla sig framöver. Jag samtalar och bollar mycket med min skogsförvaltare på Skogssällskapet, och detta är frågor vi ofta återkommer till. Det som vi har landat i utifrån vad vi vet idag är att fortsätta fokusera på gran även framöver. Att plantera gran känns tryggast och mest hållbart på sikt då gran klarar frost och blöta marker bättre jämfört med andra trädslag. Dessutom håller sig älgarna borta vilket leder till mindre betesskador. Sedan vet man ju aldrig hur klimatet ändrar sig. Kanske blir det ännu varmare med fler skadedjur och skogsbränder som följd? Kanske får vi se kraftigare skyfall och fler stormar? Men utifrån den mark vi har anser vi att gran är det säkraste kortet både ekonomiskt och sett till potentiella risker kopplade till klimatet.

Text: Therese Johansson

Eivor Mettävainio, skogsförvaltare på Skogssällskapet. Foto: Sandra Pettersson

Eivor Mettävainio

3 frågor till Eivor Mettä­vainio, skogs­förvaltare på Skogssällskapet

Hur hjälper Skogssällskapet till?

– I egenskap av skogsförvaltare fungerar jag som bollplank och rådgivare till Anders. Jag ser till att vara uppdaterad med den senaste forskningen och kunskapen kopplat till de frågor som är aktuella för fastigheten. Utifrån fakta och den expertis som jag bidrar med kommer vi fram till olika målsättningar, beslut och åtgärder som sedan utförs i Skogssällskapets regi. Det är ett nära samarbete som fungerar väldigt bra!

Vilka faktorer har varit drivande i föryngringsarbetet?

– Anders och hans syster Agneta har ett skogsinnehav med relativt stor andel gammal granskog, medan andelen skog i de yngre åldersklasserna är låg. Därför jobbar vi mot målet att på sikt skapa en jämnare åldersklassfördelning. Dels för att få det ekonomiska utfallet mer jämnt fördelat över åren, dels för att sprida riskerna i skogen och därigenom bidra till att skapa ett långsiktigt hållbart fastighetsägande.

Vilka insatser har ni gjort?

– Vi har avverkat en del äldre bestånd under senaste året för att på sikt skapa en jämnare åldersklass­fördelning på fastigheten. Vi har även rustat upp skogsbilvägen ordentligt under hösten 2020 eftersom bra vägar är A och O för alla typer av åtgärder som ska göras i skogen. För att få till bra föryngringar är det också viktigt att redan vid avverkningsplaneringen tänka till kring kommande föryngring. Efter avverkningen blir det hyggesvila, sedan markbereder vi med
högläggare och planterar med förädlade plantor av rätt proveniens som är härdiga och har bra överlevnadsstatistik. Ett tillägg med näring som pytsas ut till varje planta i form av gödselgranulat kommer också att ge bra etablering och extra skjuts i tillväxten många år framöver. Det kostar en slant extra, men enligt min mening är det absolut värt det. De studier som har gjorts visar att plantan ökar betydligt i tillväxt tack vare gödselgivan som tillförts.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.