Cash i skogen – Skogssäll­skapets kundekonom tipsar

Amorteringar, affärsformer och finansiella verktyg
– i svåra ekonomiska tider finns det flera saker du som skogsägare kan se över. Kundekonom Thomas Bärtzner delar med sig av de viktigaste insikterna.

För skogsägare som har ett behov av likvida medel i den privata plånboken är det möjligt att, om skogen i övrigt tillåter det, göra en avverkning direkt. Skogen tillåter viss flexibilitet när det kommer till avverkning, något som kan nyttjas åt båda håll. Det menar Thomas Bärtzner, kundekonom på Skogssällskapet.

– Om man har skog som är redo att slutavverkas, men ett marknadsläge som är mindre gynnsamt, då kan man ofta vänta några år. Givetvis behöver man överväga risker med att låta skogen stå lite längre, till exempel röta och barkborre, men generellt finns det en viss flexibilitet. Detsamma gäller åt andra hållet. Förutsatt att skogen nått lägsta slutavverkningsålder kan en avverkning som är planerad att göras om fem år göras tidigare om du behöver pengar nu, även om det finns risk att man inte uppnår maximal tillväxt vid tidigare avverkning.

Ett annat övervägande är valet av affärsform. Skogsägare kan till exempel välja att sälja rotposter, virke stående på rot. Vid försäljning av rotposter och avverkningsuppdrag, där skogsägaren ingår ett avtal med en virkesköpare som bestämmer när skogen ska avverkas, kan skogsägaren ofta få betalt vid köpet.

– Ofta går det dessutom att förhandla fram ett förskott om man har ytterligare behov av att snabbt skapa likviditet.

Att amortera eller inte

En av de vanligaste frågorna som Thomas Bärtzner just nu får från skogsägare är “ska jag amortera eller inte?”. Han menar att skogsägare behöver göra samma avvägande kring ränta och amortering som för andra typer av lån.

– Om räntan är låg och man klarar av att betala den så kan det vara bra att använda likviditeten till en placering någon annanstans som ger bättre avkastning, till exempel en aktiefond. Men ju högre räntenivå desto svårare är det att hitta alternativa placeringar för pengarna. Med de räntenivåer och värderingar på skogsfastigheter vi haft på senare år har det inte funnits så starka incitament att amortera, säger Thomas Bärtzner och fortsätter:

– I takt med att de alternativa placeringsmöjligheterna krymper blir skogens avkastning mer och mer konkurrenskraftig. Om du inte tål en stor förändring i ränta behöver du i högre grad fundera på att amortera för att sänka din långsiktiga räntekostnad.

Jämn arrondering ger jämnt kassaflöde

Thomas Bärtzner ser två viktiga beståndsdelar för att få till ett jämnt och bra kassaflöde – att planera sin skogsskötsel och använda sig av finansiella verktyg.

– Ur ett strikt kassaflödesperspektiv bör man, så långt det är möjligt, sträva efter en jämn åldersklassfördelning i skogen.

Jämn åldersklassfördelning är inte alltid praktiskt möjligt på mindre fastigheter, men större fastigheter kan dra stor nytta av en jämn fördelning mellan kalhyggen, gallringsskog, ungskog och avverkningsbar skog.

– Den som exempelvis har en fastighet med ett enda stort fullvuxet bestånd som slutavverkas kommer att behöva vänta 50–60 år innan det kommer in pengar igen. En jämn fördelning, med lagom mycket skog i olika åldersklasser, ger däremot ett jämnt kassaflöde.

Bland de finansiella verktygen som finns är skogskontot bra att känna till, det är en typ av bankkonto avsett för skogsägare. Skogskontot är ett skatte- och likviditetsutjämningsverktyg som låter skogsägare jämna ut beskattningen av sina skogsinkomster. Insatt belopp blir beskattningsfritt och beskattas först när
pengarna plockas ut.

– Det ger en möjlighet att pytsa ut pengar i den takt man behöver, säger Thomas Bärtzner.

En långsiktig investering

Thomas Bärtzner tipsar skogsägare om att man kan betala av en del av skogens lån med en privat tjänsteinkomst, vilket kan vara fördelaktigt.

– Du får större likviditetsmässig flexibilitet och tvingas inte avverka för att ha råd att betala räntor utan kan avverka när det passar dina mål med skogen bäst. Skog är en långsiktig investering, poängterar han, med långa tidshorisonter.

– Många frågar hur mycket av pengarna de kan lägga på annat om de gör en avverkning nu. För att kunna svara på den frågan är det viktigt att ha en god
uppfattning om statusen på sin skog. När kommer du att ha stora röjningskostnader, och när kommer avverkningsintäkten? Man bör ha koll på åtminstone de närmsta fem till tio åren.

Text: Elsa Sjögren