Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Avverkning & virke

#Avverkning & virke

Här har vi samlat artiklar och annat material som handlar om avverkning och virke. För många markägare är avverkningen det tillfälle då åratal av skötsel får sin utdelning.

I Sverige är slutavverkning enligt trakthyggesbruk fortfarande den vanligaste formen av avverkning, men hyggesfria skötselmetoder
blir allt vanligare. En slutavverkning kan ge stora intäkter, men det är samtidigt viktigt att avverkningen verkligen görs efter skogsägarens mål – så att nästa generation träd växer upp med de förutsättningar som markägaren vill.

Om markägaren istället har valt en hyggesfri skötselmetod för sin skog kan avverkningen till exempel göras som en plockhuggning, där enskilda träd tas ut, eller genom luckhuggning – som är betydligt mindre än ett hygge.

För att en avverkning ska vara hållbar är teknik och skonsamhet viktiga frågor. Vilka maskiner används, och hur planeras avverkningen i skogen? Hur är markens bärighet, både på platsen generellt och under de rådande väder­förhållandena? Att undvika körskador är en viktig fråga inom skogsbruket, och här är både nya tekniska hjälpmedel – som markfuktighetskartor – och utbildning av maskinförarna centralt.

När träden väl är avverkade ska virket tas omhand. Toppar
och grenar blir ofta bioenergi, medan timret går till sågverk. Här är forskning och produktutveckling viktiga delar i att stärka skogens roll som en klimatsmart resurs med utvecklingen av biobränslen, spännande nya material och trä som ersättning för exempelvis betong.

Artiklar & reportage

  1. Så sköter du kantzonerna för bättre ekonomi och naturvård

    Att spara trädbevuxna kantzoner nära vattendrag skapar stor nytta för ekosystemet – både på land och i vattnet. Nya forskningsresultat visar nu att sättet att sköta kantzonerna har stor betydelse både för den biologiska funktionen och markägarens ekonomi.

  2. Specialbestånd kräver specialaffär – kustgranen fick åka till Kina

    Amerikansk kustgran, eller Abies grandis, är ett ståtligt träd. Så ståtligt att det blir 35 meter högt på 60 år, och att virket blir för grovt för de allra flesta svenska sågverk. När Skogssällskapet skulle avverka ett bestånd av kustgran fanns först

  3. Sopor istället för GROT i värmeverken

    GROT kan eldas och ge värme. Men värmeverken väljer sopor istället.

  4. Missar miljövinsterna

    Byggmaterial baserade på trä påverkar den globala miljön mindre negativt än andra byggmaterial, som till exempel betong.

  5. Certifiering: Ansvarsfullt eller hållbart?

    Flera FSC®-certifierade skogsbruksföretag och återförsäljare av skogsprodukter ser sina certifikat som kvitto på ett hållbart skogsbruk. Det är fel, menar Naturskyddsföreningen.

  6. Virkeskrönikan: Volatilt – men uppåt

    Under augusti och september höjdes timmerprislistorna på bred front i stora delar av landet. Ganska kort därefter kom dock signaler om att framför allt furumarknaden gick tungt, främst på grund av dollarbrist i Egypten. Det underliggande behovet av

  7. Andra advent: Skogens gåvor – Lent trä under handflatan

    Se dig omkring. Oavsett var du befinner dig är chansen stor att någonting i din närhet är gjort av trä.

  8. Dimboskogar under omvandling

    På en del av Skogssällskapets fastighet Dimbo vid Hjälmaren byter skogen skepnad. Granen tas bort. Lövträden lyfts fram. Och naturens egen produktion av död ved får hjälp på traven av engagerade maskinförare.

  9. Rekordexport från Baltikum

    Virkesexporten från de baltiska länderna är stor, men det är de förädlade träprodukterna som gör att värdet på exporten växer rekordsnabbt. Bättre skötta skogar och ökade investeringar i skogsindustrin bidrar till den positiva utvecklingen i våra östra

  10. Hotspots ändrar synen på naturhänsyn

    Vid avverkning lämnar skogsbruket en skyddszon runt vattendragen där träden får stå kvar. Vanligtvis är skyddszonen av standardbredd, men det skulle vara bättre om den anpassades till landskapets hydrologi. – Det skulle alla vinna på, menar forskaren