Alla projekt
Projekt
-
Avslutat
Ut med FINA – Folkhälsa i natur för alla
Syftet är att möjliggöra för fler personer med olika funktionsnedsättning att vistas mer ute i naturen. Detta vill vi göra genom att arbeta med och vidareutveckla våra metoder för att skapa regelbundna och uthålliga naturaktiviteter i samverkan med grupperna och deras nätverk.
- Forskare
- Eva Arnemo
- Ämne
- Upplevelsevärden
- Startår
- 2018
-
Avslutat
Interpretation och naturvägledning för skogssektorn – skogens besökare i centrum
Projektet ska bidra till ett utvecklat förhållningssätt till kommunikation om skog i det brukade landskapet. Utifrån teorin om interpretation ökar förutsättningarna för skogssektorn att bidra till ökat engagemang hos allmänheten kring brukande av skog och dess roll i samhället.
- Forskare
- Anders Arnell
- Ämne
- Upplevelsevärden
- Startår
- 2018
-
Avslutat
Skogars förmåga att reducera stress – betydelsen av skogstyp, fågelsång, lukt och biologisk mångfald
Det övergripande målet med studien är att bidra till ökad folkhälsa och hållbara städer genom ökad kunskap om hur skogar kan bidra till att minska stress. Vi vill möjliggöra minskning av stress hos stadsmänniskor genom att optimera skötseln av tätortära skogar.
- Forskare
- Marcus Hedblom
- Ämne
- Upplevelsevärden
- Startår
- 2018
-
Avslutat
Effekt av 'sök och plock vinter' på granbarkborren och dess fiender under bark
I projektet mäter forskarna vilken effekt metoden "sök och plock" har. Bekämpningsmetoden används framförallt under vintern, och forskarna kommer att undersöka hur sök och plock som metod påverkar granbarkborren och dess fiender.
- Forskare
- Jan Weslien
- Ämne
- Skador på skog
- Startår
- 2020
-
Avslutat
Skogens kol
Att skog tar upp koldioxid och binder kol råder det ingen oenighet om, men det råder starkt delade meningar i frågan om hur svenskt skogsbruk påverkar skogens kolbalans. I projektet vill forskarna genom en analys av olika systemgränser belysa skalans betydelse för utfallet av beräkningarna.
- Forskare
- Lars Högbom
- Ämne
- Klimatanpassat & hållbart skogsbruk
- Startår
- 2020
-
Pågående
Digital avgränsning av kantzoner mot vatten med hjälp av nya detaljerade laserdata
Syftet med projektet är att undersöka vilken potential nya högupplösta data om trädskikt och mark från laserskanning har för att identifiera och avgränsa kantzoner mot vatten i två regioner med olika topografi.
- Forskare
- Eva Ring
- Ämne
- Planering
- Startår
- 2020
-
Avslutat
The role of land-use and land-cover change to browning of surface waters
Brunfärgning av sötvatten påverkar ekosystem, bland annat genom ett minskat ljusgenomsläpp som har en negativ inverkan på fiskars reproduktion. I projektet undersöker forskarna sambandet mellan brunfärgning av sötvatten och dominansen av barrträd i det svenska landskapet, med hjälp av bland annat historiska flygfotografier.
- Forskare
- Emma Kritzberg
- Ämne
- Mark & vatten
- Startår
- 2020
-
Pågående
How does forest conservation influence the risk of bark beetle damages?
Kan skyddad skog utgöra spridningskällor för granbarkborre, och därmed orsaka angrepp i omkringliggande skogar? Det är en frågeställning som projektet tittar närmare på, genom att använda satellitdata över barkborreangripna bestånd och undersöka angrepp i förhållande till naturvårdsområden.
- Forskare
- Simon Kärvemo
- Ämne
- Skador på skog
- Startår
- 2020
-
Pågående
Tree cavities as indicators of nature conservation values in forest management
Trädhål, och särskilt fågelgjorda hål i träd, är ett mikrohabitat som är viktigt för den biologiska mångfalden. I projektet kartläggs var trädhål förekommer, vilka arter som skapar och underhåller dem och hur olika typer av skogsskötsel påverkar förekomsten.
- Forskare
- Jari Kouki
- Ämne
- Natur- och kulturvård
- Startår
- 2021
-
Pågående
Varför upphör utbrott av granbarkborre?
Syftet med projektet är att klargöra vilka som är de viktigaste processerna som gör att utbrott av granbarkborre upphör. En ökad förståelse av detta kan ge möjlighet till effektivare motåtgärder och till bättre riskbedömningar för framtida skador.
- Forskare
- Martin Schroeder
- Ämne
- Skador på skog
- Startår
- 2021
-
Pågående
Skötselregimers påverkan på tallskogens naturvärden och den nationella åtgärdsarten raggbock
Raggbockens larver lever i lågor av gamla, grova tallar, vilket gör arten till en god indikator för gammelskogsliknande tallmiljöer. I projektet studeras populationer av raggbock på olika platser i landet. Det ger kunskap om vilka habitat som är mest värdefulla för artens fortlevnad, och vilka skötselmetoder och åtgärder som bäst skapar rätt miljöer för deras larver.
- Forskare
- Mattias Larsson
- Ämne
- Natur- och kulturvård
- Startår
- 2021
-
Pågående
Hur skapa funktionella kantzoner vid gallring?
I projektet testas hur olika typer av gallring i grandominerad strandnära skog påverkar mark- och buskvegetationen samt trädskiktet. Syftet med gallringen är att på sikt skapa mer funktionella kantzoner med en högre andel lövträd.
- Forskare
- Eva Ring
- Ämne
- Mark & vatten
- Startår
- 2021
-
Pågående
Effektiv anläggning av blandbestånd av gran och björk
Blandskogar anses vara mer motståndskraftiga mot skadegörare och gynna biologiska mångfald, men det behövs mer kunskap om hur de kan anläggas och skötas. I det här projektet anläggs en långsiktig försöksserie med planterad gran i kombination med både planterad och självsådd björk.
- Forskare
- Nils Fahlvik
- Ämne
- Skogsskötsel
- Startår
- 2021
-
Avslutat
BIO-REACT: Biochar reactors to purify forest runoff water in managed peatland forests – efficiency of novel biochar feedstocks
Stora arealer torvmark har dränerats genom dikning i Sverige. Dikesrensning utförs ofta efter slutavverkning när grundvattennivåerna stiger. I projektet testas biokol som ett sätt att filtrera dikesvattnet och förhindra utsläpp av näringsämnen och sediment.
- Forskare
- Eliza Hasselquist
- Ämne
- Klimatanpassat & hållbart skogsbruk
- Startår
- 2021
-
Pågående
Identifiering av områdesfaktorer som ökar risken för MeHg-bildning vid våtmarksrestaurering i skogsmark
Restaurering av dikade våtmarker kan öka biodiversiteten, minska risken för översvämningar och torka, samt minska utsläppen av växthusgaser. Men risken finns att bildningen av metyl-kvicksilver samtidigt ökar. I projektet undersöks både nyligen restaurerade och permanenta våtmarker för att ge svar på var den största risken finns för ökade halter av metyl-kvicksilver i vattnet vid restaurering.
- Forskare
- Karin Eklöf
- Ämne
- Mark & vatten
- Startår
- 2021