Skogsskötsel

#Skogsskötsel

I begreppet skogsskötsel innefattas alla skogliga åtgärder som utförs i ett skogsbestånd: markberedning, föryngring (genom plantering eller naturlig föryngring), röjning, eventuell stamkvistning och gallring.

Syftet med en aktiv skogsskötsel är att påverka skogens utveckling så att skogsägaren når sina mål med skogen. I skogen finns alltid en konkurrens om ljus och kväve, och det påverkar i hög grad hur varje träd växer. Stormar och risker för olika skogsskador – som viltbete eller insekts- och svampangrepp – är andra viktiga faktorer att ta hänsyn till i skötseln. Eftersom målen för en skogsägare kan variera mycket gör också skogsskötseln det.

Om skogsägarens mål är att få så hög ekonomisk avkastning som möjligt så leder det till en viss typ av skogsskötsel som kan skilja sig markant från den skötsel som utförs i en skog där rekreationsvärden eller biologisk mångfald är det viktigaste. Om målen handlar om högkvalitativt virke så blir skogsskötseln en annan än om största möjliga volymproduktion är det viktigaste, osv.

Det finns en mängd olika metoder inom skogsskötselområdet, där hyggesfria metoder har börjat diskuteras allt mer på senare år. I ett hyggesfritt bestånd, där det inte sker någon slutavverkning, blir skogsskötseln en konstant process för att forma skogen. I trakthyggesbruket, som är den dominerande metoden i Sverige i dag, avslutas en cykel av skogsskötsel i och med slutavverkningen, och en ny cykel startar när marken bereds för den nya trädgenerationen.

Ibland används begreppet skogsvård överlappande med skogsskötsel, här har vi valt att enbart använda begreppet skogsskötsel.

Artiklar & reportage

Färre sjuka almar på Gotland
Antalet sjuka almar på Gotland var 200 mindre sommaren 2014 än samma årstid 2013.
10 december 2014
Stort betestryck hotar tallen
Inventeringen av betesskador i Götaland (SydÄbin) visar att det är ytterst svårt att bedriva bra tallskogsbruk i stora delar av södra Sverige.
9 december 2014
Jägare hittade balansen
Jägareförbundets jaktvårdskonsulenter studerade balansen mellan produktion av virke, viltfoder och naturvård.
12 november 2014
Klart färre älgbetesskador i norr
Den senaste vinterns betesskador i skogarna i Norrbotten och Västerbotten är färre än föregående vinters. Det visar Skogsstyrelsens årliga älgbetesinventering.
18 september 2014
Minska betesskadorna - lägg tall- och lövris överst i grothögarna
Tall- och lövris överst i grothögarna. Det är enligt Skogssällskapets viltförvaltare Magnus Strandberg det som snabbast minskar viltbetesskadorna.
17 september 2014
Folke Pettersson, Skogforsk: "Ungskogsröjning är det viktigaste"
Ungskogsröjning är effektivt för att begränsa viltbetesskador på tall. Tidpunkten och tillvägagångssättet ska anpassas till beståndet och är därför olika i tallplanteringar och naturliga föryngringar. Folke Pettersson, forskare på Skogforsk och rutinerad
17 september 2014
Dovvilt kompletterar betande tamboskap
Vilda växtätare blir allt viktigare för att hålla landskapet öppet. Dovhjorten är vår mest utpräglade vilda gräsätare, och den är ett bra komplement till betande tamboskap.
17 september 2014
Rikstäckande inventering av betesskador - 13 öre per kubikmeter
Skogsbranschen har nu kommit fram till hur man ska finansiera kommande rikstäckande inventeringar av betesskadorna - genom en avgift på 13 öre per kubikmeter.
17 september 2014
Viltbetesskador: Ökad avskjutning räcker inte
I Götaland är betestrycket på skogen mycket stort. Skadorna på tall är allvarliga. Men att skjuta fler klövvilt är inte nog för att vända trenden. Det krävs även bättre dialog mellan markägare och jägare, fler trädslag och alternativa foder.
16 september 2014
Virkeskrönikan: Skillnad på naturkatastroferna
Fyra stormar i början av vintern. Sedan den största branden i modern tid med 17 000 hektar som eldhärjades i Västmanland. Båda får effekter på virkesmarknaden – men olika stora effekter.
16 september 2014