Dags för generationsskifte? Gåva eller köp?

Illustration: Lena Forsman

Skogssällskapets ekonomikonsult Ingvar Nilsson berättar om för- och nackdelar med att genomföra ett generationsskifte som köp respektive gåva.

Planerade generationsskiften kan i huvudsak genomföras som köp eller gåva. Ofta kan en kombination av båda vara det bästa alternativet. I och med att gåvoalternativet har sina uppenbara fördelar är det ofta denna variant som verkar mest lockande vid en första anblick.

Fördelar med gåvoalternativet: ingen kapitalvinstbeskattning, ingen stämpelskatt

  • Eftersom arvs- och gåvoskatten är borta sedan ett antal år tillbaka kommer det inte att utgå någon gåvoskatt i samband med överlåtelsen.
  • En gåvoöverlåtelse leder inte till någon kapitalvinstbeskattning för överlåtaren. Detta gäller även om gåvotagaren betalar någon typ av vederlag för fastigheten till överlåtaren. Ersättningen måste dock understiga överlåtelseårets taxeringsvärde. I annat fall räknas gåvan som ett köp ur inkomstskattesynvinkel.
  • När fysiska personer köper fastigheter uppgår stämpelskatten till 1,5 procent av köpeskillingen. I gåvoalternativet slipper man även denna stämpelskatt. Detta gäller under förutsättning att ersättningen understiger 85 procent av taxeringsvärdet året före gåvoåret.
  • Om överlåtelsen genomförs som en gåva finns möjligheter att ställa villkor av olika slag i samband med överlåtelsen. Detta är en av anledningarna till att gåva är en vanlig överlåtelseform.

Nackdelar: den framtida resultatregleringen

Vad kan det då finnas för anledningar att välja köpalternativet
när fördelarna med att skänka fastigheten verkar vara så uppenbara? Problemet med gåvoalternativet är att den så kallade kontinuitetsprincipen kommer att gälla. Mottagaren övertar givarens skattemässiga situation, gällande bland annat möjligheterna till skogsavdrag och positiv räntefördelning. Gåvotagarens ingångvärde för fastigheten blir lika med givarens ingångsvärde. Den kapitalvinstskatt som inte betalas i samband med överlåtelsen tas över av gåvotagaren och skall betalas av
denne när fastigheten säljs i framtiden.

Något nytt avdragsutrymme för skogsavdrag uppstår inte. Endast om givaren inte har konsumerat sitt avdragsutrymme ges möjligheter till framtida skogsavdrag för gåvotagaren. Detta innebär bland mycket annat att det bli svårare för gåvotagaren att amortera lån i näringsverksamheten.

Fastighetens värde i fördelningsunderlaget för räntefördelning övertas av mottagaren. Om senaste köp ligger långt tillbaka i tiden bestäms fastighetens värde ofta enligt alternativregeln, vilket innebär 39 procent av 1993 års taxeringsvärde.

I många fall kan gåvoalternativet innebära en hög beskattning av framtida överskott i verksamheten. Låga värden enligt ovan innebär begränsade möjligheter till skogsavdrag, positiv räntefördelning, m.m.

Alternativet köp: kapitalvinstbeskattning och stämpelskatt

Att överföra fastigheten via köp kan vid en första anblick framstå som ett sämre alternativ. För att överlåtelsen skall utgöra ett köp ur inkomstskattesynvinkel måste köpeskillingen vara lika med eller överstiga taxeringsvärdet för överlåtelse­året. I och med att taxerings­värdena för skogsfastigheter har stigit kraftigt under de senaste decennierna måste man ofta upp i rejäla belopp för att överlåtelsen skall utgöra ett köp. Om ingångsvärde är lågt kan detta leda till en kraftig kapitalvinst­beskattning för säljaren. I samband med köp utgår dessutom en stämpelskatt på 1,5 procent av köpeskillingen.

Det som är nackdelar med gåvoalternativet är ofta fördelar med köpalternativet och vice versa. Om fastigheten förvärvas via köp erhålls ett nytt ingångsvärde för fastigheten. Detta ger ett nytt avdrags­utrymme för skogsavdrag samtidigt som fastighetens värde i kapitalunderlaget för räntefördelning förbättras. Den kapitalvinstskatt som erläggs i samband med köpet har man tillgodo när fastigheten avyttras i framtiden. Under innehavstiden har den erlagda skatten gjort nytta i företaget i form av ett högre fastighetsvärde i fördelningsunderlaget och därmed en lägre skattebelastning i den löpande verksamheten.

Köp: resultatreglering och räntefördelning

Alternativet köp kan vara att det bästa när det finns behov av goda möjligheter till resultatreglering. Antag att fastighetens virkesförråd till stor del består av slutavverkningsbara volymer och att avvecklingen av dessa kommer att ske under de närmaste åren. Ett rejält utrymme för skogsavdrag och goda möjligheter till räntefördelning med skogskontoinsättning och avsättning till expansionsfond som komplement skapar förutsättningar för ett gott utfall av resultatregleringen.

Ju lägre skuldsättning för köparen, desto bättre möjligheter till positiv räntefördelning.

Räntefördelningsunderlagets storlek är även beroende av hur köpet av skogs­fastigheten läggs upp. Att överta lån, erlägga kontantlikvid eller utfärda reverser är exempel på hur finansieringen kan gå till. Ofta kan betalning med revers vara ett smidigt sätt att lösa finansieringen av köpeskillingen inledningsvis. Ju lägre skuldsättning för köparen, desto bättre möjligheter till positiv räntefördelning.

Gåva: resultatreglering och räntefördelning

Sedan några år tillbaka är det möjligt att överlåta sparad räntefördelning till gåvotagaren. Eftersom denna möjlighet inte finns i samband med köp är detta något som innebär en fördel för alternativet gåva.

Om ingångsvärdet på fastigheten är högt kan även alternativet gåva ge goda möjligheter till resultatreglering. Antag att fastigheten har köpts av givaren under den senaste tioårsperioden. Antag vidare att utrymmet för skogsavdrag endast har utnyttjats till viss del och att det finns ett sparat fördelningsbelopp som kan tas över av mottagaren. Med dessa förutsättningar kan även gåvoalternativet innebära acceptabla möjligheter till resultat­reglering för gåvotagaren.

Om allt frigjort skogskapital skall återinvesteras i fastigheten kan man ofta nöja sig med de resultatreglerings­möjligheter som gåvoalternativet medger.

Även skogskonto/skogsskadekonto kan numera föras över till gåvotagaren utan att innestående medel tas upp till beskattning hos givaren. Även detta faktum innebär fördelar för alternativet gåva, allt annat lika.

Ofta kommer man fram till att varken köp- eller gåvoalternativet är det självklara alternativet. Då kan en kombination av de båda överlåtelseformerna vara den bästa lösningen.

Skatteproblematiken är, som framgår ovan, en viktig beståndsdel i planerings­processen. Denna skall samordnas med övriga problemställningar såsom de inblandade parternas önskemål, föräldrarnas ekonomi efter överlåtelsen, kassaflödesanalys för den nye ägaren och eventuell syskonkompensation.

TEXT: Ingvar Nilsson

Ingvar Nilsson

Ekonomikonsult

Vill du ha hjälp med ditt generationsskifte?

Läs mer om hur vi arbetar under Våra tjänster

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.